Effektrapporten 2025
Sverige står inför ett historiskt tryck på energisystemet
En accelererande klimatkris ökar behovet att snabbt fasa ut fossil energi. I Sverige råder stor enighet om att främja samhällsutveckling som bygger välstånd, tekniska framsteg och konkurrenskraft på fossilfri elektrifiering snarare än olja och kol. Följden väntas bli en dramatisk ökning i efterfrågan på el. Inom 20 år väntas elanvändningen i Sverige mer än fördubblas, med stor påverkan på effektbalansen. Detta gäller hela landet, men med betydande regionala skillnader. Såväl elproduktion som eldistribution behöver kraftfull utbyggnad för att möta utvecklingen. Nu krävs en kraftsamling som saknar motstycke i modern tid.
Välkommen till Effektrapporten 2025 – ladda ned rapporten eller fortsätt scrolla för de viktigaste insikterna.
LIVE
Se presentationen av Effektrapporten 2025 från fredagen den 21 mars 10:00.
Dubblerad elanvändning inom 20 år
För att kunna nå Sveriges klimatmål förväntas behovet av el fördubblas till 2045. Trots en del förskjutningar av enskilda elektrifieringsprojekt inom industrin visar rapporten en tydlig riktning – omställningen ångar framåt. Dagens årliga elanvändning om drygt 140 TWh kan 2045 uppgå till 300 TWh. Elektrifieringsvågen accelererar nu i styrka.
Vad driver vågen?
Den ökade efterfrågan kommer huvudsakligen från industrin, såväl elektrifiering av befintlig men också nya etableringar. Detta driver elanvändningen på totalen under året. Vid en mer granulär granskning ser vi dessutom att utmaningen är än större. Eftersom industrin har ett tämligen konstant behov av el under årets alla timmar, får vi också ett kraftigt ökat effektbehov – nära en fördubbling på 20 år!
Det handlar alltså inte om några enskilda toppar under året. Den så kallade topplasten under ett normalårs enskilda timmar kan stiga från dagens 25 GW till 37 GW år 2035 och 41 GW år 2045. Utvecklingen enligt detta scenario ställer enorma krav på elsystemet. Både på kort och lång sikt.
Allt ska med!
För att kunna gå i takt med det stigande elbehovet behöver all tillgänglig elproduktion byggas ut. I det korta perspektivet betyder det mer väderberoende elproduktion, vilket ställer stora krav på hela elsystemet.
I vårt scenario minskar Sveriges förmåga attskapa effektbalans kraftigt.År 2045 kommer vi att vid mer än hälften avårets timmar vara beroende av att importera el från våra grannländer. Tidvisväntas importbehovet uppgå till nivåer motsvarande 10 000 MW, det villsäga en fjärdedel av maxbehovet på 41 000 MW. Under låglastimmar år 2045är systemet istället starkt exportorienterat.
Behovet av export och import är framför allt en konsekvens av vindkraftens produktion. Ett ökat importbehov till 2035 och 2045 måste vägas mot Sveriges totalförsvarsförmåga avseende självförsörjningsgrad och resiliens. Våra grannländers förmåga att exportera till Sverige när el- och värmesystemen är under störst belastning 2045 blir avgörande för huruvida vi ställs inför effektbrist eller inte.
Stora regionala skillnader…
Samtidigt finns stora regionala skillnader som är viktiga att förstå och ta hänsyn till i planeringen av framtidens energisystem. I vårt scenario ökar elanvändningen i samtliga regioner, men medan utvecklingen i exempelvis Blekinge är odramatisk står Norrbotten, Gävleborg och storstadsregionerna Stockholm och Västra Götaland inför betydande utmaningar.
…som ökar behovet av överföring
Sveriges ålderstigna elnät är i mycket stort behov av både upprustning och utbyggnad för att kunna möta elsystemets förändringar. Det uppskattade investeringsbehovet i elnätsinfrastruktur på alla nätnivåer till 2045 uppgår till totalt 945 miljarder kronor.
Att utvecklingen går åt olika håll över landet får stora konsekvenser för effektbalansen. För att fånga dessa skillnader har vi närmare analyserat åtta län, se nedan för djupdykning. De slutsatser vi kan dra är att behovet av överföringskapacitet ökar för alla nivåer i elnätet. Regionala och lokala elnät är avgörande för att ansluta industrier och produktionsresurser och för att dra nytta av elsystemets geografiska skillnader. Svenska kraftnäts överföringsförmåga måste öka både genom att förstärka kapaciteten i transmissionsnätet och att öka nyttjandegraden av befintliga förstärkningar.
Diagrammet visar förändring av överföringsbehov till/från regionen från dagens nivå (index 100) fram till åren 2035 och 2045.
Den regionala effektbalansen
Hur elektrifieringsvågen ser ut skiljer sig åt betänkligt beroende på vilken del av Sverige vi tittar på. Här kan du utforska hur vårt scenario ser ut i åtta olika län.
Vägen framåt
För att energisystemet ska klara förändringstrycket krävs en stor kraftsamling. I energibransch och näringsliv, men framför allt hos myndigheter och i politiken. Flera områden behöver skyndsamt adresseras.
Elsystemet måste ligga steget före elanvändarna för att möta de nyabehoven i tid. Här kommer elnäten att spela en avgörande roll. Investeringar i elnäten måste fortsätta och öka för att säkerställa förnyelse och att kapacitetsökningar ligger före industrins och samhällets behov av överförings- och nätkapacitet.
Berörda myndigheter måste få tydligare samordnande roll, det krävs tydligare prioriteringar vad elsystemet ska möta för samhällsutveckling och en klar rollfördelning mellan energisystemets aktörer. Svenska kraftnäts initiativ om förbättrad nätplanering och vilken typ av elproduktion som behövs på vilka platser är bra men måste utvecklas.
För att kunna utveckla elsystemet på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt krävs planering. Aktörer som ska bygga och utveckla elsystemet måste veta vad man ska bygga för. Svenska kraftnäts ansvar och initiativ om förbättrad nätplanering för att möta ökad elanvändning med målet att skapa ett samhällsekonomiskt effektivt elsystem, och bland annat peka ut vilken typ av produktion som behövs på vilka platser, måste fortsätta att utvecklas. Här kommer leveranssäkerhetsmålet vara viktigt som riktmärke för utveckling av regional effekt och förmågor som rör totalförsvar och beredskap.
Elproduktionen måste ta ordentlig fart. Om elsystemet ska expandera krävs en ökning i elproduktion från cirka 160 TWh år 2024 till cirka 330 TWh 2045. Det innebär en ökning om 8,5 TWh per år - en jätteutmaning! Ska detta vara möjligt krävs att elproduktionsprojekt som befinner sig i tillståndsprocesser, har börjat projekteras eller börjat byggas faktiskt också genomförs i väntan på större energipolitiska reformer för mer baskraft.
Tack för att du läst hela vägen hit
– tipsa gärna fler!
Visst står vi inför en utmanande utveckling, men det finns inget som talar för att vi inte klarar den. Vad som krävs är emellertid beslut som grundats i fakta och analys samt en rejäl tempoökning. Tipsa gärna fler att ta del av Effektrapporten och använda insikterna!
Kontakta oss!
Vill du prata mer med oss om elnätens viktiga roll i samhällsutvecklingen?
Kontakta vår Samhällspolitiska chef Henrik Bergström!